I´m a Deku nut

Senaste besöket hos hjärnskrynklaren gick bra! Besöket innan bestämde vi att jag måste börja tänka på hur jag hanterar situationer där jag känner mej orolig, stressad eller får ångest. Tidigare har jag sprungit för livet, gjort i princip vad som helst för att slippa ta tag i det som är jobbigt. Nu måste jag verkligen tänka på att stanna upp och andas, att känna det jag känner och inte bara trycka undan det.
Fick tillfälle att öva på det när vi skulle på banken och skriva papper med juristen. Jag blev fladdrig och fick ont i magen redan på morgonen, och det blev inte bättre kan jag säga bär jag satt i bilen påväg till bankhelvetet!
Jag kände hela vägen till banken att om jag andas för djupt kommer jag bryta ihop med krokodiltårar som följd. Mitt hjärta slog typ dubbla slag och ångesten i magen höll på att äta upp mej inifrån!
Min första tanke var att jag skulle bita ihop och trycka bort. Nästa tanke var att nu är det verkligen på riktigt, det är slut. Det är skrivet på papper att vi har separerat! 6 år tsm är nu avslutat, officiellt och på riktigt. Det här gjorde att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna, jag tog ett djupt andetag och sen släppte jag allt! Det var så jävla skönt att bara grina, alltså riktigt fulgrina! Den där ångesten som satt fast i magen bara försvann och jag blev helt lugn!
Grejen är inte den att jag vill gå tillbaka eller att jag ångrar att vi har avslutat ett 6år långt förhållande. Det var bara så jävla slutgiltigt när det till och med är på papper, med datum och allt!

Så om jag kommer tillbaka till första meningen, senaste besöket gick bra!
Jag har börjat tänka på vad jag gör, jag försöker göra det jag känner att jag vill göra och jag försöker sätta mej själv först innan jag hjälper nån annan. Det som har hänt innan idag, just nu, kan jag inte ändra på. Man får helt enkelt bara försöka lära sig av allt och gå vidare.